Tjoho!

Julen är över! Redan! Tycker den här månaden har gått så himla fort.

Melissa har fått så fina julklappar och hon har nog aldrig varit så tyst som hon har varit de här dagarna. Hon donar och pysslar med sina saker.

Till oss själva har vi köpt en tv till sovrummet. Vi har pratat om det länge och kom på att vi köper den till oss själva i julklapp nu. Planen är att när bebisen kommer kan Melissa roa sig med barnprogram medan vi ammar. Om vi nu ens kan amma.. Gick ju åt pipan med Melissa!

Nu ligger vi alla tre nerbäddade och tittar på barnen i bullerbyn och är än sålänge väääldigt nöjd med vår julklapp ;)

Hoppas att er jul också har varit underbar!

Gårdagens mvc besök

Igår var vi på mvc. På vägen dit skulle vi bara svänga förbi mamma och släppa av Melissa, så vi efter besöket kunde handla lite julklappar i lugn och ro. Men blir det någonsin som man tänkt sig? Nej.

På infarten in till mamma och pappa körde vi fast. Det är andra gången på någon dag som vi kört fast, dels för de bedrövligt skottade vägarna med tung blötsnö och dels för våra dåliga vinterdäck samt låga bil. Det är ju egentligen idiotiskt att inte ha en bil med 4-hjulsdrift när vi bor här. Vi har älskat vår bil och är mer än nöjd med den, tills nu.

Jaja, tillslut kom det några snälla människor som hjälpte oss att skjuta bak bilen ut på vägen igen. Guld till dessa människor som stannar och hjälper till! GULD!

Vi kom 20 min försent på mvc, men fick ändå komma in på koll. Hjärtljuden låg på 142 den här gången också. Magen är på gränsen till att vara under normalkurvan, men är än så länge perfekt. Jag hade förväntat mig att bli gigantisk den här gången.. Dock är det ju några veckor kvar! ;) Huvudet ligger neråt, men är inte fixerat. Jag fick känna på huvudet genom magen också! Sjuk känsla! Och vilket uppvaknande.. Det lilla huvudet, som egentligen är ganska stort, ska på något vis komma ut ur mig. Galet!

Melissas förlossning har jag nästan förträngt. Jag minns hur ont jag hade och hur nära döden man tror att man är, men också hur allt försvann när hon väl låg på mitt bröst.

På något vis är jag mer nervös nu, än vad jag var då. Då visste jag ingenting och nu vet jag vad som väntar, men också vad som kan gå fel.. Och kommer det gå lika lätt den här gången? Hmm, mycket som snurrrar i huvudet.

Idag ska vi ta ett varv med snabeldraken. Hade tänkt byta sängkläder också, men väntar nog tills lördag med det ;)

Bebisen v34

Mina förvärkar har avtagit, som tur är. Knoddis får gärna stanna någon vecka till! 

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

(bilden är från babycenter)

Hejsan!

Jag är inte helt motiverad till att blogga. Det är så mycket annat som tar min energi.

Är det någon av er som läser som har erfarenhet av förvärkar? Med Melissa hade jag mycket sammandragningar, men de gjorde aldrig ont. Igår hade jag förvärkar som var ordentligt obehagliga. De kom med jämna mellanrum, men höll inte i sig särskillt länge.. Vi var verkligen i valet och kvalet om vi skulle fara in på förlossningen eller inte.

Jag bet ihop och somnade tillslut. Imorse när jag vaknade var jag öm om magen och fick två obehagliga sammandragningar. Nu har det lugnat ner sig, som tur är. Men jag tycker det är jobbigt att inte veta när man ska ringa för att fara in på förlossningen.. Med Melissa var det inget snack om saken. Jag fick inga onda värkar förrän det var dags och då var vi en dag över tiden. Nu är vi 51 dagar för tidigt!

Vi får se hur dagen tar fart och vad som händer. Men som sagt, om ni har erfarenhet av det här så snälla dela med er! :)

Torsdag

Hujeda mig vilket väder! Jag har varit in på skolan en snabbis för lite HLR.

Nu tänkte jag slänga ihop lussekatter innan MessiBus ska hämtas på dagis.

Bebisen har påbörjat operation gräva sig ur mamis mage tror jag. Mina magmuskler kommer nog aldrig återhämta sig efter dessa vassa sparkar. Och mina revben! H*n har nog trängt ut dem flera cm. Det börjar likna en liten galen Melissa i magen! Melissa hade sina små trumpinnar kvar även på utsidan. Hon såg så himla rolig ut när hon låg och koncentrerade sig och sparkade med småbenen hejvildt.

Drömde förresten häromnatten att vi fick en liten flicka. En minitjej! Vem är det i min mage, pojke eller flicka? Jag är nyfiken så jag smäller aaaav!!!

Veckan efter

Hej där!
Igår jublade jag när Melissas fröken sa att hon hade ätit upp HELA portionen med mat, nyss jublade jag när hon åt upp frukosten och nu jublar jag för att hon, efter lite trots, sover i SIN säng.

Tänk hur alla rutiner kan gå i kras av en förkylning..

I lördags for vi till Söderhamn och stannade till söndags em. När vi kom hem var det -18 ute och endast 10 grader inne.. Huuuuuuu! Om det kan bli liite varmare ute då? Förra veckan var det ju rena rama vårvärmen ute!

Vad gör ni i veckan? För oss väntar lediga dagar, dock fyllda med hemmaplugg. Jag tänkte att vi ska fixa pepparkakshuset och förberede lite för knoddis ankomst. Så som dagarna flyger förbi är det inte länge kvar..
:)

Bebis v 32

Barnet: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Idag är det två månader kvar. Vi längtar så mycket! Hur blir det med två barn? Ibland har vi händerna fulla med ett! ;)